﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3255
Titel Riktlinjer för digitalisering av kulturarvsmaterial på Riksantikvarieämbetet
Titel.kortform Riktlinjer för digitalisering av kulturarvsmaterial på Riksantikvarieämbetet
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2015
Utgåvenr
Ställe Bilaga 2: Ordförklaringar, s. 29--31
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE användbarhet
svFK Användbarhet är ett relativt begrepp; digitalt material kan befinna sig på olika platser på en skala mellan ”liten användbarhet” och ”stor användbarhet”. Ju flerkriterier för användbarhet som uppfylls, desto mer användbart blir det digitala materialet. Många av dessa kriterier samverkar och de kan vara beroende av varandra, till exempel är sökbarheten beroende av att materialet isig har bra kvalitet på exempelvismetadata. Att materialethar tillgängliggjorts är en grundförutsättning för att det ska vara användbart.
 Kriterier föranvändbarhet går att dela upp i olika kategorier:
   • Det individuella objektets kvalitet: Är det digitala objektet isigpraktiskt användbart för en människa? Går det att läsa text, se detaljer i bilder och så vidare? Går det att förstå objektets sammanhang och betydelse genombeskrivning, metadata och/eller annan kringinformation?
   • Den tekniska kontexten som objektet befinner sig i:Har det digitala objektet gjorts möjligt att finna för en användare? Har det publicerats, har det gjorts sökbart, fungerar sökfunktion och publiceringsplattform tillräckligt bra? Är objektet publicerat i ett strukturerat format? Följs etablerade standarder?
   • Vidareanvändning: Finns det tydliga regler för hur objektet får och inte får återanvändas, exempelvis bildlicenser och tydliga riktlinjer för användning av metadata?
   • Framtidsperspektiv: Finns det en långsiktig plan för att objektet ska vara minst lika användbart i framtiden?
   Ett ofullständigt digitaliserat objekt är heller inte särskilt användbart, eftersom det är svårt att hitta (saknar sökbar metadata)och kanske inte ens är publicerat någonstans utan bara lagrad som digital fil i ett arkiv. Därför är användbarhet en viktig del att ta hänsyn till i digitaliseringsprocessen.

svTE digitalt bevarande
svDF bevarande av digitalt material skiljer sig en del från bevarande av fysiskt material. Digitalt material kan inte lagras på ett statiskt sätt, utan bevarandeprocessen måste vara aktiv och kontinuerlig för att informationen fortfarande ska gå att använda och förstå. Slutrapporten från norska Arkivverkets projekt kring Digital arkivpakkestruktur identifierar fyra utmaningarvid digitalarkivering och digitalt bevarande:
   1. Lagringssäkerhet: att informationen hålls digitalt intakt. Regelbunden migrering av materialet krävs eftersom lagringsmedierna har kort livslängd.
   2. Upprätthållen läsbarhet: att informationen hålls läs-och tolkningsbar. Med andra ord att den inte är beroende av viss teknik som blir föråldrad utan tasomhand på ett sådant sätt att den hålls användbar.
   3. Upprätthållen integritet: att informationsinnehållet är oförändrat.
   4. Upprätthållen autenticitet: att informationen har med sig alla de upplysningar om identitet, ursprungs-och användningssammanhang som krävs för att det ska vara förståeligt, och att det går att bekräfta att informationen har bevarats med integritet så man vet att det är vad det utger sig för att vara. (DIAS (Digital arkivpakkestruktur) sluttrapportDel 1, http://www.arkivverket.no/standarder/dias(läst2013-09-16)275 star Open Data,http://5stardata.info/(läst2013-09-16))
   Till detta kan läggas att kopplingar och samband mellan olika objektmåste uppdateraskontinuerligt efterhand de tillkommer. Objektet måste alltså hållaslevande genomanvändning och utveckling eftersom desskontext (både den tekniska och dess förhållandetillandra objekt och system) förändras med tiden.

svTE länkade öppna data
svFK Länkade öppna data (ofta förkortat LOD, linked open data)är ett viktigt begrepp kopplat tillanvändbarhet. Länkade öppna data är, liksom användbarhet, ett relativt begrepp, det vill säga data kan uppfylla kraven i olika utsträckning. En skala med femstjärnor används ofta, där en stjärna innebär att materialet överhuvudtaget publicerats på webben med en öppen licens, två stjärnor innebär att det är publicerat i strukturerat format, tre stjärnor när det dessutom är publicerat i ett öppet format, fyra stjärnor om det utöver de tidigare stegen också publiceras som länkbar data, och femstjärnigt material är dessutom ihoplänkat med andra LOD-resurser.27 Syftet med en sådan skala är att data som publiceras ska uppfylla så många av kriterierna som möjligt och helst nå fem stjärnor på skalan för att vara så användbart som möjligt.
   ”Länkningen” i LOD, där metadata kan länkas samman och tillgängliggöras som öppna resurser på webben, brukar kallas för den semantiska webben eller webb 3.0. Det innebär att olika objekt kan kopplas ihop på ett sätt som ger materialet en kontext. När material är publicerat i strukturerad och länkad form kan användare -- som ofta inte känner tillmångfalden av informationsförvaltare och deras olika system -- göra sökningar med mycket högre precision samt hitta information enklare och snabbare än i dag. Ett enkelt exempel på det är att rapporter och publikationer som länkas till ett FMIS-eller BBR-objekt även kan sökas på en karta, och omvänt kan en bokkatalog visa vilka fornlämningar eller byggnader som beskrivs i en publikation.
enTE LOD
enSYTE linked open data

svTE metadata
svFK Metadata är data om data eller information om data och är kopplad till antingen ett objekt eller ett informationssystem. Det kan exempelvis röra sig om uppgifter som fotograf, författare, datum, ämneskategori, filformat, teknik eller typ av material.

svTE strukturerade data
svFK Data i strukturerat format är organiserad på ett sätt som gör den ingåendeinformationen lätt att identifiera, till exempel genom att data av en viss typ knyts till ett visst fält i en databas. De ingående delarna ges på detta sätten specifik betydelse så att det går att särskilja element som till exempel rubrik, bildtext och illustration. Detta gör datan enkeltmaskinläsbar, vilket bland annat förenklar sökning och sammanlänkning av information. Ett exempel på strukturerade data är ett kalkylblad där varje rad och kolumn har ett specifikt, definierat innehåll.